Jag nåddes av informationen av Travronden och trodde det var något riktigt uselt skämt. Tjänstemän på Länsstyrelsen i Skåne tror sig alltså vara berättigade att bestämma att en svensk travkusk inte ska få använda körspö under ett års tid.
Debatten på sociala medier är i vanlig ordning lite sned så börjar kort med att redogöra vad jag tycker om drivningar allmänt och denna i synnerhet.
Själv äger jag inte ens ett körspö- även om jag i vissa situationer när en häst vräker sig i sidled eller får för sig att stanna och börja backa önskar att jag hade ett för att kunna avvärja en situation som är potentiellt livsfarlig för såväl min häst som mig som andra människor som råkar komma emellan. Jag har aldrig sagt åt en kusk att den inte får driva min häst i lopp med pisken. Jag väljer dock aktivt kuskar jag tycker driver vårdat och aldrig på en trött häst. Två gånger, på flera hundra starter, har kusken bakom någon av mina ägda eller ägarföreträdda hästar fått böter för drivning och de båda har varit djupt skamsna när de sett min svarta blick efteråt. En gång fick jag i efterhand höra att en av mina hästar fått spöränder (jag såg dem inte själv) vilket inte ens renderade i en bot för kusken och nu flyttade både den hästen och övriga av andra skäl: men ja. Jag förändrade verkligen min bild av den kusken efter det.
Jag tycker verkligen inte det ser bra ut när kuskar vevar, hoppar och har sig i vagnarna. Inte bara av personliga skäl utan jag känner det är för jävla svårt att sätta mig på en middag med mina ännu icke travfrälsta vänner och å ena sidan styra när, var och hur middagen ska äga rum för jag behandlar mina hästar som spädbarn vad gäller deras ätande, drickande, kissande, bajsande och eventuella lilla rodnad. När vi samtidigt ser bilder på en tv så hela middagen reagerar just på hur hästarna drivs. För ja. Det är det vanligaste utomstående reagerar på. Jag har svårt att känna mig stark i min argumentation att ”nä men det är inte så farligt..”
Jag har således inget emot de nya reglerna att man inte får driva med spöt. Jag har aldrig något emot regler som är lika för alla alls faktiskt.
Joakim Lövgrens drivning är inte iögonfallande ful. Men märken upptäcks på hästen och drivningen renderar därmed i avstängning för en så kallad C2-förseelse. Det här med märken på häst är svårt. Men nu var de där och kusken bestraffas i enlighet med reglementet.
Det som samhället här kunde ha gjort, och som har gjorts några gånger, är att Jordbruksverkets utsände veterinär kunde ha polisanmält detta och en åklagare kunde ha väckt åtal mot djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen. För några år sen härjade en banveterinär friskt med detta och ända upp i Hovrätten togs målet mot montéryttaren Jenny Brunzell. Där hon friades.
Mig veterligen har detta inte gjorts i aktuellt fall.
Istället tar sig enskilda tjänstemän på Länsstyrelsen i regionen händelsen inträffat lagen i egna händer och utdelar en sanktion jag inte någonstans kan finna att de har stöd att utdela. Ingenstans vare sig i beslutet eller de luddiga delar av lagstiftningen det hänvisar till kan jag hitta vart Länsstyrelsen är bemyndigade att fatta detta beslut.
Det är vad hela saken handlar om. Det handlar inte om spödrivningar i allmänhet eller Joakim Lövgrens drivning i synnerhet. Det handlar om ett helt horribelt tjänstemannavövergrepp mot en enskild.
Det är fullständigt sjävklart att ställa sig upp för en enskild som utsätts för maktmissbruk av enskilda tjänstemän på en myndighet. Att beslutet därtill formuleras med ett hot om djurförbud är så bortom alla gränser att det saknar fullständigt motstycke i vad jag kan minnas jag någonsin tagit del av från en myndighet.
Givetvis kommer Förvaltningsrätten riva upp beslutet och något vite för att Joakim Lövgren bryter mot Länsstyrelsens felaktigt fattade beslut fram tills dess kan nog Länsstyrelsen se sig om nånstans där pepparn växer.
Men skadan detta orsakar den enskilt utsatte travtränaren repareras knappast med det. Det kommer ta tid och kraft, och kanske även innebära ekonomiska konsekvenser, fram tills beslutet är upprivet. Travtränarnas Riksförbund agerade mycket handlingskraftigt. Att ST:s vd inte kunde ta avstånd lite på volley där i tisdags förstår jag. Jag förstår dock inte vitsen med att uttala sig alls där och då. Det rimliga agerandet av ST hade varit att avvakta en dag, gå igenom beslutet noggrant och gå ut med ett klargörande att förbundet givetvis står upp för allas rätt till en korrekt rättsprocess. Av allt att döma är det nämligen det inte Joakim Lövgren fått utan är istället utsatt för ett synnerligen anmärkningsvärt maktmissbruk av tjänstemän som ska föreställa sig representera en rättsstat.
