Vad innebär det om Skatteverkets ställningstagande går igenom?

Idag kom så den sen fyra år tillbaka väntade informationen att moms på travhästägande inte längre är avdragsgillt. För den som hängt med är det väntat. Nu är det ett utkast vilket ST ska bemöta så ännu kan det bli lite bättre. Men det idag publicerade är helt enkelt ungefär exakt vad som uppenbart är Skatteverkets syn på saken. Vissa saker kommer att kompletteras med tillämpningsregler så hur Skatteverket kommer tolka enskilda situationer vet vi inte. Det kommer bli måste tvister kring vart gränsen för näringsverksamhet går.

Kort bakgrund
I den så kallade Bastovadomen 2016 klargjorde EU att travhästägande inte uppfyller kriterierna för att vara avdragsgillt för moms. Det här innebar att Sverige implementerat EUs momsdirektiv fel. Därav blev det fart på landet Sverige, med sin myndighet Skatteverket i spetsen.

I klartext är problemet att ekonomin i den svenska travsporten är för dålig. Hade fler hästar gått med vinst hade troligen inte problemet funnits. Men med en kostnadstäckning på ca 24-30%, lite beroende på hur man räknar, går så oerhört få travhästar ens break even att vi har svårt att argumentera för att vi köper en travhäst i vinstsyfte.

Vad är moms?
Mervärdesskatt är en skatt på de flesta varor och tjänster. Normalt sett är den 25%. Poängen med moms är att som momsreggad kvittar man erlagd moms mot ingående. Utgångspunkten är ju dock att det är en skatt och ska således bli en intäkt för staten. Det är således helt stick i stä med momsens syfte att den momsregistrerade ska tjäna på att vara det. Vilket de facto är fallet för de flesta travhästägare. Vi bildar ju bolag vilka vi momsreggar just för att få tillbaka momsen vi erlägger på träningsavgiften, veterinärvården, transporterna osv.

Vilka måste fakturera med 25% moms?
I princip alla en travhästägare köper en tjänst av: tränaren avseende såväl träningsavgiften som transporterna och utrustning, veterinären för sitt arbete som ST för boxhyran på tävlingsdagar. Och såklart säljaren av själva hästen om den ägs i en firma.

Vad innebär det för olika bolagsformer?
Det är mångas fråga, men frågan är egentligen fel ställd: allt handlar om syftet och hur verksamheten ser ut. Skatteverket är både detaljerad och fluffig men för att svara på mer specifika frågor försöker jag reda ut det utifrån på vilka sätt vilka hästar ägs.

Alla HB eller KB bildade enbart i syfte att äga en eller ett fåtal specifika hästar ihop kommer få mycket, mycket svårt att uppfylla kriterierna för att få dra av momsen.

AB bildade i rent syfte att äga travhästar finns i princip inte. Av det enkla skälet att det inte går ihop sig. Så för varje AB måste de uppvisa att även hästägardelen bedrivs i vinstsyfte. Annars får inte momsen dras för kostnaderna just för det.

Uppfödningen har ett långt, eget stycke i ställningstagandet så för uppfödare och hingsthållare går det att läsa sig till vad man behöver uppfylla för krav för att få dra momsen.

Handel med hästar är ju momspliktigt. Så kan man uppvisa man ”handlar” med hästar torde ju syftet vara uppfyllt.

I klartext: vilka berörs hur?
Alla andelshästar, eller kompisgäng som bildat bolag i syfte att äga en eller några travhästar, ägda i HB/KB i syfte att äga någon enstaka travhäst kommer inte få dra momsen. De får alltså närmare 25% högre kostnader varje månad. Och vanligtvis 25% högre inköpspris då alla större uppfödare fortsatt kommer vara momsregistrerade.

Bolag som bedriver handel, uppfödning och tävling med travhästar i så pass stor omfattning att Skatteverket bedömer verksamheten de facto bedrivs i vinstsyfte kommer få fortsätta dra momsen.

Tränarna som äger sina egna hästar kommer inte få dra momsen på kostnaderna för dem. Tränarna måste fakturera kunderna exklusive moms men får inte bara stuva in kostnaderna för sina egenägda hästar i bolaget.

Sammanfattningsvis
Skatteverket går tillbaka till mervärdesskattens syfte. I Bastova klargörs att vissa delar av verksamheten kan vara momspliktig men inte andra. I ställningstagandet klargörs att exempelvis överåriga valacker eller ston som ej längre verkar i aveln inte är avdragsgilla för moms. Så man kan få okej på att dra momsen på vissa av sina hästar men inte andra. Det ställer således stora krav på varje bolags egna bokföring.

Vad innebär det i rena pengar?
I en bransch där vi redan löper sådan brist på kunder att andelshästar, en skapelse enkom för att kunna dela på kostnaderna, gynnas givetvis inte av att det blir ännu dyrare. Skillnaden i pengar per år blir ungefär 50.000 kronor per häst i a-träning. Betalar en hästägare idag årligen 140.000 i träningsavgifter, 20.000 i veterinärkostnader blir det 40.000 kronor mer i moms på de två posterna. Utgår vi därefter ifrån att hästen gör 10 starter per år, reser i snitt 15 mil till varje bana á 40 kr milen och springer in i snitt 10.000 per start ger det följande merkostnader:
30 mil x 40 kr = 1200. Moms 300.
10 anmälningsavgifter och 10 boxhyror á totalt 400 kr = 4000. Moms 1000.
10 utselningsavgifter och traktamenten á 800 = 8000. Moms 2000.
Körsvensprovision om 15% = 1500 X 10 starter = 15.000. Moms 3750.

Så totalt sett ökar de flesta andelshästar/kompishästars ägares kostnader, om man äger en högst medelgod travhäst enligt ovan beräkning med 47.050 kronor. Varje år. Och givetvis runt 40.000 under uppträningsperioden och varje veterinärbehandling blir ju 25% dyrare.

Köper man en ettåring för 100.000, tränar upp den under två år och den sen springer in totalt en halv miljon under fem år tills den sen slutar tävla (vilket förvisso endast ungefär 8,4% av hästarna ens klarar, och oklart om deras snittpris var blott 100.000 som ettåringar- men vi försöker vara lite positiva), så innebär det att hästen inte kostar i runda slängar 1,6 miljoner utan 2 miljoner. Ungefär den kostnadsökningen, i ren skatt, innebär detta förslag för alla som inte bedriver sitt travhästägande affärsmässigt om Skatteverket klubbar igenom detta.

Jag vet inte om detta blir dödsstöten för svensk travsport. Jag vet faktiskt inte riktigt om det spelar så stor roll om en tjugondel i en häst kostar 800 eller 1000 kronor i månaden. Men för dessa kompisgäng som äger kanske tre hästar ihop, fördelat på 5-6 personer blir det ju en hel del pengar. Kanske minskar alla dessa ner med någon häst. Tränarna kommer inte få dra momsen på hästarna de själva äger- det var ju själva poängen med Bastova. Här tros runt en tredjedel av alla A-tränade hästar de facto finnas. Det blir ju ett enormt dråpslap för alla små och medelstora tränare.

Jag tror inte detta dödar sporten. Men det kommer rensa ut rejält. Det kommer bli en mycket tydligare skillnad på bredd och elit. Färre hästar och färre tränare klarar sporten i sig. Men jag är väldigt oroad för om vi har en ST-organisation som klarar av att rätta munnen efter en förändrad matsäck.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: