Jag brukar verkligen inte subtweeta för det är bland det mest patetiska sociala medier-beteende jag känner till. Sen jag drog mig tillbaka helt från offentligheten inom travet brukar jag heller inte gå i klinch med andra skribenter utan folk får skriva vad de vill och så kommenterar jag där och då om jag tycker något.
Men nu blir det ett undantag.
För några år sen älskade jag Trottosport och grät floder när de lade ner. Jag är ingen poddperson så inget emot just dem att jag sällan lyssnar på deras podd. Dock har jag vänner som gör och brukar berätta och jag ser ju hur deltagarna i podden själva kommunicerar kring den på twitter så helt oupplyst är jag inte.
Den senaste lyssningen jag gjorde var i somras och då hängde de ut en person på ST å det grövsta. Då jag i just det fallet väldigt säkert själv visste att just den uthängde i det avseendet var totalt oskyldig ifrågasatte jag deras källor. Missförstå mig rätt: jag har inga problem med att förbundsjuristen Göran Wahlmans klåperier lyfts fram. Det borde pratas betydligt mer om ett och annat han gjort genom åren. Men just vad gällde hanteringen av kusken som påstods testat positivt för något sorts knark inför ett lopp så gick inte hanteringen till som Trottosport påstod. Jag kan utifrån att jag kände till omständigheterna och den verklige ansvarige genom mitt jobb inte utveckla mer då jag skulle hänga ut andra. Utifrån mitt personliga perspektiv dog dock mitt förtroende för Trottosport ganska rejält där.
Nu har man i en podd gått ut och sagt sig veta att det tävlar nervsnittade hästar i Sverige. Jag utgår givetvis ifrån att de uppgifterna levererats till ST och man, med full respekt gentemot sina källor, ombesörjt att ST fått alla förutsättningar poddmakarna kan uppbringa för att hjälpa ST att kunna utreda detta.
Så. I det kan jag bara lyfta på hatten och berömma dem för deras insats för trav-Sverige och att de sätter stopp för det fortsatta tävlandet för de hästarna som utsatts för detta ingrepp och rättsapparaten kring de ansvariga för detta kan ta vid.
Det jag dock nu reagerar på extremt starkt är den blogg som idag publicerades. Skribenter har olika sätt att skriva och Ingvarssons stil är mycket målande och beskrivande. Lite min motsats. Om jag är den torra byråkraten som känslokallt redogör för fakta är Ingvarsson den som just attraherar läsarens känslor. Vilket inte på något vis är fel.
I detta redan känslostormande hav där jag dagligdags utsätts för rätt rejäla personpåhopp på sociala medier just för folk ”tycker” jag är känslokall bör man nog dock ta ansvar för bilden man sätter. Mitt mål är att skriva som det är utan att någonsin reta upp en känslosam läsare i onödan. I en historia där samtalsklimatet redan är stört omöjligt på grund av alla enorma känslor till höger och vänster måste vi som skriver om det här försöka vara nyanserade och tänka till vilken bild vi vill läsaren ska lämna våra alster med.
Att formulera sig så här exakt nu i Proppengate och dagen efter man avslöjat att fler travhästar i Sverige nervsnittats kräver förtydliganden.
Hur många av dessa är travhästar? Det är väl ändå den primära delen? Och hur många av dessa är återkommande kunder? På fråga 2 ska jag utveckla varför den frågan är helt avgörande.
Redan i somras började jag själv kontakta, och kontaktades av, personer som jobbat eller jobbar med travhästar i USA. Till följd av Trottosports podd ställde jag igår frågan på sociala medier och bad personer kontakta mig. Jag kommer givetvis inte på något sätt avslöja vem som sagt vad i denna empiriska lilla undersökning. Påstår heller inte att den på något vis är statistiskt säkerställd.
Utifrån min Messenger och twitter-Dm konstaterar jag dock info från omkring 25 personer som arbetat som hästskötare, travtränare eller veterinärer i USA. Totalt sett har de 250-300 års total erfarenhet av arbete med just hästarna i amerikansk travsport. Samtliga säger att nervsnittning av travare är extremt ovanligt. En enda hade över huvud taget jobbat i ett stall där det faktiskt utfördes. Ett par ”hade hört” att ”nån häst i stallet hade blivit det förut”.
Det är passgångare och galoppörer som nervsnittas i USA- inte travare. Samt en hel del tyska hopphästar, av mina Dm att döma. I nutid alltså.
Skälet till att man inte nervsnittar är att effekten helt enkelt är för dålig. Min högst ovetenskapliga undersökning säger att det behöver göras om ungefär en gång i halvåret. Eftersom det innebär viss tävlingsfrånvaro tycker man helt enkelt effekten är för dålig kontra tiden det tar att få ut hästen på banan efter ingreppet igen. Kobragift är tydligen betydligt mer effektivt. Dock svårt att få tag på där numera tydligen. Varianter av alkohol nämns också användas. Hursomhelst verkar dessa procedurer gå till som så att man liksom underhudsblistrar med det så det dödar det mesta omkring området. Delgavs någon skräckhistoria från 80-talet om att man då inte riktigt hade koll på hur mycket, eller rättare sagt: lite, kobragift man skulle ta utan hela hovarna vittrade sönder och hästen fick avlivas. Kobragift ska vidare vara typ 1000 gånger starkare än morfin. Så det tar nog bort smärta utlöst av de flesta åkommor.
Det här med nervsnittning verkar nuförtiden helt enkelt vara mer populärt i Europa. Precis efter att Proppengate exploderat i somras kom ett fall om en spansk ridhäst fram också. En och annan tysk verkar även tycka det är bra grejer att göra på sina hopphästar. Och en hel radda av info från Italien där man gjort det på travare både på 80-talet och i nutid. Samt faktiskt ett par svenska exempel från 60- och 70-talet.
Summa summarum: nervsnittning förefaller inte alls vara särskilt vanligt på travare i USA på senare år. De har betydligt mer effektiva metoder.
Det här blev min första mer känslomässigt baserade blogg i Propulsionärendet och småkomiskt nog på grund av kritik mot medier som skriver just onödigt känslosamt om en sak som redan är i princip omöjlig att föra ett sakligt samtal kring.
Jag tycker vi förhåller oss till sak. Det pågår en massa otillåtet i precis alla länder inom allt där pengar eller ett tävlingsmoment ingår. Sverige har ett av världens strängaste djurskydd. Många länder tillåter betydligt mer än vad vi gör. I USA är det olika regler för olika delstater. Nervsnittning är inte tillåtet överallt där på alla vis heller. Det är väldigt tydligt reglerat vilken typ av nervsnittning som är tillåten och inte. Så att bara påstå ”det är tillåtet i USA” är direkt fel. Att ange en siffra på hur många hästar en veterinär påstår sig nervsnitta utan att även redogöra för hur många av dessa som är travare och hur många av dessa som faktiskt är samma häst som kommer åter är sådan ohederlig debatteknik att det, utifrån situationen, blir en lögn.
Jag vill dock som sagt betona tacksamheten för att man grävt fram infon och upplyst ST om att det finns tävlande travare i Sverige som nervsnittats. Jag ”känner” att ingreppet verkar rätt otäckt faktiskt och tycker definitivt det är rätt att nervsnittade hästar är förbjudna att tävla i Sverige. Inom alla grenar. Vi vill alla ha en ren sport där vi tävlar på lika villkor. Alla har således en ansvar för att påtala för ST om de tror sig veta att någon oegentlighet pågår så att ST faktiskt kan utreda. Oavsett om hästen är svenskfödd eller importerad och oavsett om det är en tränare vi gillar eller ogillar. Men absolut ingen gynnas av sensationslystna skrivelser om något som är det allvarligaste svensk travsport upplevt i modern tid.