Jag växte upp med att det ständigt och jämt påtalades att travsporten minsann var världens mest jämställda sport för här tävlade kvinnor och män, unga som gamla, rika som fattiga och proffs som amatörer på lika villkor. Som ung tjej på 80- och 90-talet kunde jag väl förvisso undra lite vart alla kvinnor i loppen som både kuskar och tränare höll hus… Men men. Det här synsättet präglar travsportens egna syn på sig själv.
Lika villkor. Alla mot alla. Må bäste hen vinna.
Jag skulle ju sluta blogga. Men än är jag ju kvar i den här sporten och mina numera sällan-producerade bloggar betyder ju inte att jag inte engagerat mig. Tvärtom. Har varit en flitig gäst i ST’s tjänstemäns mail denna sommar! Ja tjänsteMÄN. Ett enda mail från en kvinna i hög position i huset faktiskt. Hon var ju dock också den ende som faktiskt tog tag i min fråga fullt ut. Väntar fortfarande på svar från mannen hon cc:ade in och sa att det ju egentligen faktiskt var hans bord…
När min omgivning går i spinn gläds ju trollmor och inte bara uppmuntrar helhjärtat utan kaaaaan bara inte låta bli att kasta in lite facklor själv också. En är den som den är. Jag är en jefla trollpacka.
Vilket leder oss in på ämnet som under sommaren varit så på tapeten att jag nu måste implodera i en blogg.
Jag är för gammal för den här sporten. Jag är 44! Jag trodde för helvete jag skulle vara ”ung” inom travet minst 15 år till..! Min värld har rämnats. Det är fan förbi att jag är #InteMålgruppen nu till att det är #identitetskris.
Hursomhelst. Efter att både Jordbruksverkets och EU:s förbannade webbtjänster samt min egna bil gjort exakt allt för att jag inte skulle komma iväg på bokad nöjesresa till Åland bestämde jag att OM jag trots alla dessa satans attacker kommer dit ska jag fan köra Lill-Bus själv. Vi överlevde! Och alla andra också! Att vi ”bara” blev tvåa ledde också till brutal sågning (av hästen märkligt nog- inte blådåren i vagnen) vilket gladde de som lyssnade på mitt tips att hästen var helt jävla stenklar gången efter till 40 ggr/2% på GS75. Hursomhelst. Lilla Buset är min egna. Jag har t.o.m. fött upp honom. Jag har NOLL personer att förklara ett jefla skit för. Jag kör honom själv i lopp precis hur mycket jag vill!
Trodde jag. Den inkluderande och jämställda travsporten upplyste mig om annat.
Det finns en fiffig liten knapp under ”avancerad sökning” på tävlingskalendern där man kan kryssa i ”nån sorts begränsning för körda lopp”. Jag klickar glatt i den- både när hästen hade 750 poäng och även efter segern då han ju har över 1400. Jag är för gammal. I princip varenda lopp är endast för kuskar födda 2001 eller senare. T.o.m. min Guldklocka, Lovisa Bernmark, är för gammal…!
Det borde vara okontroversiellt att påstå att det absolut sista travsporten behöver är fler människor som vill köra andras hästar i lopp. Prio 1, 2 och 3 är dock att sporten måste ha folk som vill ÄGA hästar- antingen för att träna själva eller lämna i träning hos annan. Det är dock inte vad som prioriteras. Det är inte Anna & Martin som äger, köper, föder upp och tränar ett gäng hästar vid sidan av andra jobb och kanske bara också vill köra dem i lopp som prioriteras. Anna & Martin har inte ens fyllt 40. Hur många 38-åringar har ens en 8 travhästar ihop som par?! Men de är för gamla. Det är inte alla jag tog körlicens med som prioriteras. 50-åringar som kommit så långt att livet att det har det så stabilt både till vardags och ekonomiskt, ungarna flyttat ut, att de har tid och råd att skaffa sig en egen travhäst att träna och som tar körlicens för de vill köra sin häst själva. De är för gamla. Det är för fan inte ens Lovisa Bernmark, 25, som äger ett par-tre hästar hon tränar själv som ges förutsättningar att faktiskt kunna köra dem i lopp själv. För hon är… För gammal?!!
Travsporten har under hela min livstid stolt deklarerat hur jämställd den är. Idag är den enbart exkluderande. Är du under 25 kryllar det av lopp där ”nån annan” förväntas tillhandahålla sin häst för att ”låta ungdomarna komma fram”. Tillhör du topp 10 ligger världen öppen: delta som tränare i allt från breddlopp till Elitloppet.
Vart tog division 1-6 vägen?
Det enda rimliga ur ett jämställdhetsperspektiv vore att säga:”Hej du vill börja köra lopp med din egenägda häst?! Kul! Välkommen oavsett om du är 18 eller 58, gul eller svart, heterosexuell vit man eller icke-binär! Välkommen! Här tävlar alla på lika villkor men du som är oerfaren har en del möjligheter att tävla mot bara någorlunda lika erfarna!”
Vart tog K30 och K100 och liknande lopp vägen? Lopp som skiter fullständigt i ålder, kön och vad du definierar dig som inom HBTQI? Vart tog min älskade jämställda travsport vägen?
För ordningens skull vill jag tydliggöra att jag älskar ungdomar! Tjejer i övre tonåren brukar allt som oftast tycka att tant Linn är väldigt rolig faktiskt. Vem kan inte älska en så genialisk grupp?! Men när jag var 18-25 var då verkligen inte jag på en plats i livet så jag vare sig hade stabilitet eller ekonomi att kunna skaffa en egen häst att sköta och träna själv i vart fall. Det är inte här vi rekryterar varken hästägare eller uppfödare. Naturligtvis ska gruppen välkomnas och inkluderas för att bibehålla sitt intresse och en dag faktiskt köpa sin egna häst!
Men det är inte rätt att det ska ske genom att vi exkluderar exakt alla andra. Det är motsatsen till att ”hissa segel där det blåser” för att outa en av Ikeas affärsidéer. Spöregnar det ska raskt paraplyer ställas på open the wallet-ytan och när julen närmar sig ska julpyntet stå på heta ytor. Travsporten behöver människor som ÄGER häst. Istället för att hissa seglen där de blåser dränker de oss lite extra fort med en fender.
För ordningens skull skall avslutningsvis klargöras att just denna exkludering med åldersgränser inte förefaller vara ”ST’s”. Det verkar alltså inte vara någon enskild tjänsteman, så som trav-Sveriges mest älskade utskällda person; proppskrivaren Stenbys, idé utan banorna verkar själva ha stor frihet här.
Så inget rasande mot ST nu utan orsaken förefaller som vanligt ligga nånstans bland de ca 280 gratisätande småpåvarna som försöker berättiga sin existens: dvs banornas och BAS-organisationernas styrelser. Det verkar vara upp till banorna själva att exkludera exakt hur mycket de vill.
Jag går väl ner och fodrar och vattnar de där två ettåringarna jag står som uppfödare på då. Det är nämligen sånt vi som #InteMålgruppen gör om kvällarna.