Månad: december 2023

Året inleddes halt och lytt med pajat knä och slutar halt och lytt- dock mer av de ständiga skälen denna årstid: inte en kroppsdel är i topptrim under tungjobbade vintrar.

B-licensen blir nu till A-licens och i stallet står 10 jämfört med 8 när året började. Fast några är utbytta. 2023 blev mitt tredje år som tränare och siffrorna nästan tripplades: målet om segerprocent på minst 10 och platsprocent på minst 30 nåddes med råge. Faktum är att vi till slut faktiskt även nådde målet jag så hett eftersträvat: att nå de mätpunkterna även på totalen sen jag tog ut licensen. I pengar nådde vi inte riktigt målet om 10.000 per start. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga om det. Vi vann 6 lopp varav tre hade 35-40.000 i förstapris och ändå når vi inte dit. Jag tycker tycker det säger väldigt mycket om hur prispengarna fördelas och här skulle jag gärna se röster som annars skriker ”spelsäkerhet” vad än frågan är kvickna till liv.

Nu skulle jag dock inte gnälla!

Timotejs Karamell hittade stilen rejält efter flytten till Eskilstuna men slog sen upp sin gamla skada och nödgades till lugn period. Nu upptäckte vi den så otroligt tidigt att direkt vila var kort. Jag tänker få tillbaka henne igen. Det har jag fått flera gånger förr. Jag vidhåller hon har kapacitet för att ta sig till en bit under Stoeliten.

Checklist inledde verkligen i dur men fick problem under sommaren. Sen har viss otur i loppen grinat oss i ansiktet. Bumbibjörnen är aningen svårmatchad då han blir lite för stressad för volt och helst vill ha kort distans. Å andra sidan funkar han både i sulky och under sadel. Vi startar vidare och ett rimligt mål är att kunna springa in i vart fall omkring 100.000 nästa år också.

Noir de Noir är såklart årets chock och utropstecken! Den late lille busen gav mig sitt livs chock i sin debut och sen har det bara fortsatt. En strulig sommar som vi nu ämnar ta igen i vinter. En riktigt fin häst med alla kvalitéer som givetvis ska bli superspännande att få följa med på under nästa år också.

Silver Crest kom i somras som konvalescent. Har varit fläckvis riktigt trög och trist men vi tror vi hittade orsaken. Vilar just nu. Har lätt för sig så bara han blir frisk och släpper till lite borde han kunna bli duglig- om än inte jättetidig.

Herminoir har haft lätt för sig sen dag 1 men är valpig och lite väl om sig och kring sig. Massor av franskt i henne och hon kommer bli stor och grov. Fin häst men inte heller hon jättetidig.

Kung Fu Panda anlände i slutet av november från Estland. Har redan gått 1.21 och är en jättefin häst. Vi har fixat lite och låtit honom ta det lugnt en månad. Efter nyår kör vi igång igen och ger honom ett par vintermånader att bygga på sin stora kropp lite så får vi se sen.

Cinsault, aka Lill-Bus, är den spänstigaste ettåring jag haft. Men herregud så jobbig. Vi jobbar med fokuset. Ruggigt fin häst. Om han bara kan sluta busa och stöka 24/7…

Mackmyran är a-barnet som typ föddes inkörd. Trimmar på sina 6 km som en liten superstar. Siktas mot premie och kval nästa år.

Upplagd på OfCourse KB. Tre andelar á 5% lediga á 3750 kr.

Soave är Charmis finaste avkomma vid denna tidpunkt. Studsar fram hur lätt som helst. Är exakt lika mycket ligist som sin bror Noir och tror hennes rådjursögon och långa ögonfransar ska fria henne från allt… Grymt fin häst. Hänger huvudet med och hon slipper problem borde hon bli tidigast av årets ettårskull.

Läggs upp på OfCourse KB 1/1. Ca 10/20 andelar lediga á 3750 kr.

Flocki D’Aurcy betäckte 50 år på Översta i år och där stallas han upp även nästa år. Första kullen (30 levande avkommor) har redan sprungit in nästan tre miljoner!

Charmant Hornline är förhoppningsvis mäkta stolt över sina barn. Just nu är hon dräktig för fjärde gången och den 1 april är Noirs, Napas och Soaves syskon beräknat. Går allt bra går hon givetvis åter till Flocki igen.

Napa Valley är såld till Emilia Leo och i träning hos David Persson. Är kvalklar och siktas mot tidig start nästa år. Ska bli sjukt kul att för första gången få sitta på åskådarbänken till en uppfödning och bara vara förste fan!

Nästa start sker redan på onsdag, 3 januari, när Noir kickstartar mig som a-tränare genom att starta i finalen av Hummeltorp. Nästa år är givetvis målet att året siffror ska slås på totalen. Men störst av allt är som alltid att varje häst ska bli sitt bästa möjliga jag!

Visst lockade rubriken till ett klick?! Well done, Andersson. Även om jag föredrar köttet medium/rare.

Ny prismedelbudget har presenterats och här kommer mina åsikter om den- väl medveten om att jag numerärt nu blir osams med de flesta som läser detta. Och för att provocera ytterligare så tänker jag ta mig själv för att statuera det fullständigt orimliga exemplet. Så ta en grogg till, kära läsare. Livet som små-travtränare denna årstid är ändå en bajsmacka så jag kan ta några till serverade rakt upp i ansiktet.

När jag tog ut licensen för knappt tre år sen funderade jag mycket kring vilka mål jag skulle ha. När man börjar med antingen egna (billiga) hästar eller hästar som skickats iväg av etablerad tränare kan man ju inte lägga målen så högt. Jag konstaterade omedelbart att vara i listorna över ”mest inkört” eller ”flest segrar” inte är aktuellt. Det kräver ett stort hästantal. Men jag kan påverka, till stor del, hur de jag faktiskt har presterar när de startar. Som hästägare hade jag tydligt uttalat ”krav” för att en tränare skulle vara aktuell: slår man ut alla starter svenska travhästar gör, med antalet hästar per lopp och den totala prispotten är en segerprocent på 10, en platsprocent på 30 och 10.000 kr inkört per start strax över medel. Det blev således mitt mål. Jag kunde inte lägga ett mål att vara sämre än ”average”. Sen är det målet jääääävligt högt för en liten plutt som bara har 2-4 starthästar för chansen att vinna ett V75-lopp är inte stor. Men man måste vinna någon stor prissumma emellanåt för att kompensera alla nollor. Så att nå medel, vilket således skulle placera mig väldigt högt på medianen, var inte rimligt. Men annat mål var för mig oacceptabelt att sätta.

År 2021 var det bara en femhundring i garanterad startpeng och stallet nådde nästan 5000 i snitt trots blott en seger. Och det i breddlopp. Året efter höjdes startpengen till 1500. Och breda prisskalor infördes. Jag skulle vilja påstå att det år 2023 är snudd på omöjligt att nå under 5000 per start vid minsta antydan till professionellt bedriven verksamhet. Vi har 1500 till alla som kommer över startlinjen och sen fanimej 5-6000 till den som halvuselt ramlar i mål som 5-8:a på att nån blev struken och ett par galopperade.

Samtidigt vinner jag 6 av 36 lopp och har 16 av 36 på plats och når inte 10.000 inkört per start. För ordningens skulle vann jag ETT breddlopp. Tre av loppen hade 35.000 eller 40.000 i förstapris. Vi vann alltså dessutom flera lopp som t.o.m var mer än ”vanliga vardagslopp”. Och här är felet: hur är det möjligt att nån som har 17 i segerprocent och 44,4 platsprocent i vanliga lopp inte ens når 10.000 i snitt inkört per start?!?

Svaret är att allt är helt utkletat så det är marginellt mer fördelaktigt att vara tvåa-trea än att vara fyra-femma. Det är så fundamentalt fel att här kommer jag till rubriken: kommunism.

Hade jag bara harvat runt och jagat slantar i breddlopp eller vanliga lopp på hemmaplan hade sannolikt mina hästägare haft bättre ROI. För av de 10.000 per start ryker 1500 + 200 i provision och uppsittningsavgift, 300-400 i boxhyra och sen då, med nästa års avgifter, högre anmälningsavgifter. Utifrån att vi även transporterat hästarna så är dessa starter marginellt mer än ett nollsummespel. Det hade i vart fall varit bättre om vi gnetat in dem på hemmastarter.

Utifrån kostnadsläget och rådande prispengapåse är jag rent provocerad över att det är 10.000 i förstapris i ett breddlopp och dessa breda prisskalor i vanliga lopp. Absolut ingen annan bransch, i vart fall inte inom hästsporten, har så förhållandevis höga prispengar till de hobbyverksamma kontra de professionella. Det är ett rent hån mot oss som faktiskt försöker uppnå resultat. Det är tävling vi sysslar med. Hur ska jag argumentera för att nån ska köpa en häst och sätta i min träning när jag kan uppvisa, med objektivt sett, lysande seger- och platsprocent: men snittet per start är så sjukt lågt att det nätt och jämnt täcker resan? Att den över huvud taget täcker resan beror ju enkom på att jag inte tar timlön för att ägna 10-12 timmar åt att åka iväg med hästen utan nöjer mig med provision. Som alltså uppgår till knappt 500 kronor per start.

Fast det är populärt att påstå att tränarens avgifter är problemet.

Vidare har jag ett jätteproblem ideologiskt med ökade kostnader i samband med starter. Eftersom hästägaren som sagt ersätter tränaren och kusken för deras arbete med provision så innebär en ökad avgift alltid en kostnad. Medan prispengarna också är behäftade med kostnader. Dessa tio millar i ökade kostnader borde alltså tagits av prispengarna så hade kostnaden ”bara” blivit 8,5 miljoner.

Just nu glänser min lilla uppfödning Noir de Noir runt på banorna och cashar in både till sina ägare och till mig som uppfödare. Men en dag kommer han inte längre räcka i loppen och då trillar delägarna av och kanske harvar jag runt för skojs skull. Han är ju valack så finns liksom inte så mycket annat att göra med honom. Är han frisk och fräsch hoppas jag det finns nån Korpen vi kan roa oss i. Men jag ska för fan inte ha prispengar för det på bekostnad av hans ägare nu.

Det är väl ändå tävling vi håller på med.

Nu är jag klar med A-licenskursen och lämpligt nog är alla ettåringarna i vagn och trimmar, för närvarande, 5 km 4-5 dagar per vecka. Så nu erbjuds andelar i alla tre! Se bifogad pdf nedan.

Inom kort ska fler bilder och även rörliga filmer fixas. Välkommen som hästägare med mig och välkommen att höra av Dig om Du undrar nåt!

Ettåringar