Prisras och kristider. Och annat skit som hänt sen senast.

Dags för en blogg! Skulle kunna dra fem sen senast men sånt hinner jag inte. Har idag noterat att det mest elementära (dvs utsläpp, skottning, fodring, höa och vattna hagar) för 12 hästar tar ganska exakt 7 timmar effektiv tid. Jag anser mig ha ”ledig helg”. Jobbar alltså bara 7 timmar om dagen. Eller typ 9 imorgon pga behöver fixa allt de tre premie- och kvalhästarna ska ha på sig på måndag.

Prisras

Jag jobbade som kontraktskrivare och bubbel-uppkorkare på auktionen på Sundbyholm förra helgen. Kul! Jag tror coviden har fått oss att glömma hur jäkla kul vi travfolk har det på våra firmafester för gud vad lite folk här det var. Förhoppningsvis är ni nu påminda om det så det blir bättre drag under galoscherna nästa år- för kul hade vi!

Som tränare, hästägare, hingstägare och uppfödare själv led jag oerhört av prisbilden. Problemet är inte vare sig levande föl-avgifterna eller anmälningsavgiften. Det var en drös direkt dåligt stammade hästar där och dem har köparna aldrig betalat för. Men skicket på många hästar var rent bländande. Och det är här kostnaden ligger: nån har sett till att märren var i fint skick inför betäckning, matade henne väl i 11 månader och 6 månaders efterföljande digivningsperiod. Nån har avmaskat och utfodrat fölet förbannat väl i ca 18 månader. Räkna med 25 kg hö om dagen av prima kvalitet á i snitt, med årets höpriser, minst 3 kr/kg exkl moms. I minst 2,5 år. Veterinär vid semin, övervakning vid fölning, hantering av avkomman för att ens kunna ta den till en sån här tillställning… Hur medioker modern än är resultat- och stammässigt och hur billig/dyr hingsten än var- uppfödningen är den stora kostnaden.

Problemet är bristen på hästägare. Hade fler velat äga häst hade priserna trissats upp.

Indragning av prispengar

”Vi behöver divisioner inom travet!” Och raskt förtäckts ”bredd plus” som en satsning. Det är det givetvis inte. Prispengarna i breddlopp kommer inte öka- det är vardagstravet som kommer att sänkas.

Jag har varit en väldig förespråkare av olika divisioner men nu måste jag dra i handbromsen: det är inte Redén och Wäjersten mot resten. Det finns jäkligt många divisioner mellan landslaget och korpen va. En häst som inte hävdar sig kommer inte springa in mer pengar hur vi än omfördelar. En tränare med 3 i segerprocent och 10 i platsprocent ska inte fokusera på att debattera prismedel på sociala medier- den ska fokusera på att felsöka i sin egna verksamhet.

Det finns massor av personer som är överlyckliga för en femteplats och 2000 i ett breddlopp. Det är härligt! Där har vi verkligen Korpen. Gräsrötterna. Sportens skäl och stomme. Till dem lånar jag gladeligen ut grejer, hjälper till om de ber mig och gläds hejdlöst på sociala medier med.

Det är mellanskiktet som är utmaningen: exempelvis vi som går A-tränarkursen nu, gänget som gjort senaste åren och ligger på ish 25 hästar, alla tränare med typ 10 i segerprocent. Det är den här gruppen som är utmaningen. Hur ska vi motivera potentiella kunder?

Vi har ridtävlingar på Sundbyholm just nu när jag skriver. Hundratals människor som lägger all sin fritid och all sin disponibla inkomst på att äga och ta hand om en häst. Hästintresset i landet finns! Varför kan vi inte attrahera fler av dem till travet?

Just nu är alla mina tre hästar i startbar ålder snarare på veterinärlistan än i startlistan. Så prispengar just nu är inte vad som håller kvar mina hästägare i sporten. Men hade Noir fått springa in lite mer än 64.0000 på de sju starter han gjorde i våras, utifrån hur många gånger han placerade sig, hade säkert många delägare tyckt den här trubbelperioden hade känts mindre jobbig.

Vem tränar egentligen?

Det blev sociala medier-drev kring kuskar som körde en häst som är föremål för en sportslig rättsprocess. Bulvanträning har förekommit inom alla tider i den här sporten och ST gjorde rejäl upprensning för några år sen genom att tillåta att b-tränare får träna upp till fem externägda hästar. Alltså här får nog alla som utgör sporten bara ta och se sig själva i spegeln. Vi som sport har legitimerat denna skit i alla tider. Är det inte dags vi börjar ta regelverket på allvar istället för att bara hitta de kryphål som passar alla och envar utifrån situation till situation?

Drogtester, domar i tingsrätt och annan CoC

Det valsar runt en jefla såpa kring ett drogtest. Eller rättare sagt: uteblivet sådant. Jag har några domar på personen i samma telefon jag skriver denna blogg ifrån men Svea rikes regelverk kring förtal förhindrar mig att sjunga ut här och nu så mycket som gör till mina vänner vid morgonkaffet eller kvälls-hofen.

Hursomhelst. Ska du göra vissa saker underställer du dig att bevisa vissa saker enligt regelverket. Jag körde bil dagen efter Tessas 45 årsparty. Ah, alla ni som inte är nykterister vet situationen: jag var tämligen övertygad om att jag var tillnyktrad. Annars hade jag aldrig satt mig bakom ratten. Meeeen en sån dag man fan inte ville bli stoppad och kontrollerad. Vad händer? Nån nitisk, sabla aspirant stoppar mig mellan Bollnäs och Tönnebro. Jag försökte både gråta mig ur det och hänvisa till plötslig covid och stora svårigheter att utandas. Det accepterades icke. Jag hade satt mig bakom ratten och underställdes kontroll. Nu var jag såklart nykter! Poängen är att jag skiter i om en kusk har njursten och inte kan kissa. Då är man inte i loppkörar-skick. Det är andra människor säkerhet och andra människors hästar säkerhet det handlar om. Stäng av. Stenhårt. Och länge.

Och dessa jefla gråtvalser i Aftonbladet och Expressen: är det för detta travet köper upp allt annonsutrymme där så blaskorna över huvud taget ska skriva om travet? Se över avtalet. Någon. Genast.

Ska vi avsluta med lite skattefrågor? Regeringen föreslår en höjning av spelskatten. Typ 219 miljoner. Vilket innebär ungefär prispengarna för alla V75-omgångar ett helt år. Nu är det regeringens förslag och i dagens parlamentariska läge således inte ett direkt likamed-tecken som att riksdagen kommer klubba igenom detta. Men mörkt ser det onekligen ut. Vore ju klädsamt om statens representanter kunde kliva in och begära en översyn av ATGs kostnadsmassa nu. För inte vill väl svenska staten mörda hela svenska travsporten vilket direkt och indirekt hotar tiotusentals arbeten och många miljarder i moms och andra skatter som hästsporten inbringar?

Apropå allt: glöm för fasen inte vilken underbart kollegial och varm sport vi har. Kontrasten blir gigantisk när man ser ridsporten på nära håll. Överlag har vi respekt, hänsyn, hjälps åt, lånar ut grejer och är Sveriges mest professionella hästhållning. Var och envar: glöm inte detta i allt mörker. Och till ST och andra styrande skulle jag önska ni fick fram detta till staten på något vis.

Vi kan inte ha bredd-derbyn

Premiechansningen gjorde att fölston började få ett värde genom att, när de betäcktes med de bästa hingstarna, fanns köpare i milonklassen. Givetvis väljer de ägarna de bästa tränarna. Som kan bygga de bästa gårdarna. Och attrahera den bästa personalen. Och, paradoxalt nog, få ner driftkostnaderna per häst så de inte ens behöver vi bli dyrare att anlita.

Vid sidan står vi andra. Antingen nödgade att hyra in oss på en anläggning eller försöka bygga upp och sköta en egen gård. Utan kapital att köpa ett ultrastammat praktexemplar till unghäst. Med vår egen kropp och vår egna tid som insats. Paradoxalt då utan att kunna konkurrera med lägre priser för våra kostnader per häst är helt enkelt högre än för dem med +80 hästar.

Vem föder upp eller köper en häst med drömmen att den ska bli en medelmåtta? Absolut ingen. Vem hinner komma dit under tiden innan hästen ens kvalat? Cirka 99% ändrar här sin målbild till att det ju vore trevligt om hästen bara kunde duga i vanliga lopp… Men ingen köper eller föder upp med det som dröm.

Jag tillhandahåller en medelpris-avelshingst och har en mindre träningsrörelse. Eller ”mindre”. Jag åker och hämtar häst nummer 10 och 11 imorgon. Kom och köp! Men jag tillhör ”bredden”. Vänder mig till alla, och tillhör alla, som inte har ett gäng hundratusingar att lägga på inköp/levande föl-avgift. Vi som försöker få fram trevliga hästar vi kan ha roligt med och som går ihop sig. Även om det sistnämnda är en fullständig utopi då blott 1-3% av alla travhästar gör det- miljonköpen inkluderade.

Problemet är inte att vi inte kommer vinna Derbyt. Problemet är att vi inte får vara i fred från de bästa i ”vanliga” lopp heller. Den som löser denna gordiska knut utan att även begränsa för dem som bara är bättre än oss och som lyckats jobba upp sig till en, för de allra flesta, fullständigt omöjlig nivå är den som ska geniförklaras.

Bredd-derbyn är verkligen inte lösningen. Men kanske utveckla varianten man i år gjorde med korta E3? Eftersom kritiken var att man inte ville utsätta sina treåringar för två tuffa 1640-lopp tog man bort försöken och gjorde två ”Consolations” med 200.000 i förstapris. Jag var på plats den dagen, dock inte som E3-deltagare, och pratade med många som hade hästar i något av 200.000 kronors-loppen. Samtliga var mycket nöjda över upplägget!

En annan sak jag vill passa på att lyfta lite på temat, fast väldigt olikt, är att travsporten är den bransch som kommer bli helt jämställd i Sverige först av alla. I all misär med höpriser, brist på halm och att ingen av oss vanliga dödliga kan konkurrera med Redén, Wäjersten och allt vad de heter. I alla branscher jag varit inom har jämställdhetsarbetet varit uttalat. Likt förbannat hugger kvinnor varandra i ryggen. Det händer inte alls i samma utsträckning inom travsporten. Givetvis finns dårar även bland oss, och så även korkade kärringar, men överlag stöttar kvinnor varandra inom travsporten. Här är det, helt utan jämställdhetsplaner: ”en annan tjej! Gud vad skönt. Let us be homies och ta en kaffe/cigg/öl ihop.”

Sen ska vi icke förglömma att både Redén och Wäjersten är helt vanliga karlar som började jobba i travstall och jobbat sig till allt de har idag. Vi ska inte begränsa för dom. De är helt enkelt lite bättre än de flesta av oss så de flesta av oss kommer aldrig komma till sitsen de skaffat sig. Deras enorma kompetens och deras smarta business att bygga upp företag har dock gjort dem svåra att konkurrera med för resten av oss. Men en lösning för att stärka mellanskiktet kan tyvärr aldrig uppnås genom att begränsa för de duktiga. Vi måste snarare titta på andra sporter då och begränsa rättvist: förbjud jänkarbike och förbjud barfota på treåringar. Behåll möjligheten att köra premielopp. Titta på om det går att utveckla det man gjorde med korta E3 i år. Såna grejer. På så vis kan även tränare som kanske har en bra häst i stallet konkurrera lite bättre och under längre tid med den.

Och inför för guds skull Amerikaproppar så hästar kan gå ner i klass. Det funkar ju inom exakt alla andra hästsportgrenar.